Emmaboda-efterfesten var en surrealistisk upplevelse. Hardcoreindie möter dampskolan 8c på en mörk gräsplätt i djupast småland. Sommaren var verkligen krampaktig, några husvagnar kvar vid badhuset, myggor i överskott, lite rått på kvällen.
En rakad kille med en vansinnig blick luftslickade mot mig när vi spelade. Sedan började han och hans HB- och GHB-fuelade kompisar att håna och putta på finlemmade poppojkar. Anna, vår vän av ordning, la ner flöjten och sa till dem. Sedan försökte stirrskallen kalla Anna för "gumman" efter spelningen. Jag blev lite nerövs - till skillnad från henne tar jag hellre lite skit än riskerar spö. Som tur var kom det en sorgsen fjortonåring i för stor Russle Athletics och drog bort honom.
Det var sådan diskrepans mellan världens fulaste och vackraste människor. Ovanligt att vi stod på scenen istället för nedanför.
Alla andra band var bra. Det var synd om Hello Saferide som missade två tåg. Hon höll på att byta fel på väg till Emmaboda, men vi räddade henne. Det borde hon ha skrivit om på sin sida.
Vi är, vad man i folkmun kallar för, hjältar.
Det har varit en fantastisk sommar. Jag kan inte tala för alla, men det här är min toppar och jag tror att dom stämmer hyfsat för dom andra:
Bada i soligt Kroksjö.
Spela pianoballad med känsligt blås i Kalmar.
Lyssna på Billy the Vision and the Dancers i dimmig sommarnatt på väg till götet.
New Orleans-blås i Emmaboda.
Vapnet på radion.
Thoméegränd.
Lund, vår bästa spelning.
Trivsel.
Hybris.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Måste säga att du skriver jävligt bra och roligt, både i bloggen och i texterna (om det nu är du som skriver dom?). "Sommaren var faktiskt kort" var grymt skön läsning.
...och alla snälla människor som tog hand om er på turnén!
Thoméegränd - syftar du på låten, eller har det hänt nåt särskilt där i sommar?
låten!
Jag måste bara undra om Sibirias recension i Sonic, vad är det för en Jenny som skriver.
Jävla tjurskallig.
Och samma visa om laakso.
Det recencerades ju flera strålande skivor i tidningen, såsom clap your hands, och de kan ju få bra tal men varför måste folk i övrigt vara så nedrans pessimistiska vad gäller musik idag. Det är ju ändå deras intresse. Och hennes recension sträckte sig ju ännu längre.
Hej hej, nu ska jag läsa om orange juice.
jag fattar verkligen inte det där med tärningen. men badhusparken var en bra idé. vad heter närmaste gata?
rådhusgatan går ju förbi biblioteket så den borde också vara med.
va? jag trodde det var en ost.
/anna
hmmm... jag får en mystisk flashback från emmabodas efterfet om dessa ghb/hb-speedade gossarna som så elegant moppsade sig mot självaste MIG, vilket jag inte tyckte om riktigt, att betala 130rikstaler för att moppsa sig, det är inte värt det tycker jag... aja..ingen bryr väl sig om att det just var mig som de syftades på, men jag tyckte att det var kul.. eller så..tack för ordet
Skicka en kommentar