måndag, april 23, 2007

Det där "turné" var väl rätt kul eller hur?

Ber om ursäkt för vår spelning i Helsingborg, den var inte riktigt okej. Men resten var riktigt bra!

Den 26:e maj spelar vi i Uppsala och den första juni i Östersund. Dessutom gör vi debut på Arvika. Vet inte vilken av dagarna det blir dock. Jag var där ner jag var arton. Det var rätt deppigt, som livet kan vara när man är arton. Var kär i en tjej som inte var på festivalen. Inte så konstigt, tjejen var inte Nemitypen precis.

Så det var rätt ovärt för mig att åka dit då, när jag var arton. Men det blir roligare i år, vapnet ska ju spela!

torsdag, april 12, 2007

En till spelning

Nästa onsdag, den artonde, gör vi debut som riktiga entertainers och gör två spelningar i två städer samma kväll. Först Helsingborg på Ångfärjan och sedan Smålands i Lund lite senare på kvällen. I Helsinborg börjar vi spela halv nio.

onsdag, april 11, 2007

Tjernobyl

Idag släpps skivan, det firar vi med att streama Tjernobyl på myspace.

fredag, april 06, 2007

Aprilspelningar

18 april: lund, smålands nation
19 april: göteborg, henriksberg
20 april: stockholm, berns
21 april: örebro, satin

Ni med minne kommer ihåg att jag har skrivit om jobbiga gubbar som tjatar om att vi måste ha trummor och bas för att det ska bli live på riktigt. Det senaste året har vi knappt råkat ut för dem. Däremot har jag märkt hur den typen av autenticitetssökande, konservativa syn på musik har vandrat nedåt i åldrarna. Människor födda på åttiotalet har fått för sig att laptops kan göra något magiskt med ljudet som inte en vanlig hemdator gör. Det får mig att tänka på han i The La´s som blev besviken på ljudet som kördes genom hans inköpta sextiotalsmixerbord och insåg att någon hade tvättat bort det magiska sextiotalsdammet. Det finns en tro på att synthar och datorer på något sätt ska kunna göra gammal musik ny och modern. Men den fåniga aversionen mot gitarrer som finns idag skiljer sig inte från hur man såg på synthar under rockens nittiotal. Jag kommer ihåg den första Rage Against The Machine-skivan jag köpte, där gitarrkillen hade fått med en liten not om att inga synthar användes under inspelningarna (så att inte folk trodde att hans digitala effektrunkande var framställts genom ett klaviatur).

Kortfattat: i dagens klimat, när iPoden är mer accepterad än dess mänskliga motsvarighet (trummisen) känns det berättigat att ta in en sådan. Phillip heter han och spelar med fantastiska Days, bland annat. Halva vår blåsstyrka har fått semester för tillfället (ni hittar dem i Laakso, Autisterna och med Hello Saferide). Istället har vi tagit in före detta Le Sport-Fredrik på klaviatur. Så det kommer definitivt att låta annorlunda mot förut. En av anledningarna till omorganisationen var också att det blir lite lätt repititivt för oss att spela låtarna till samma bakgrund för fyrtionde gången. Nu var det till och med roligt att repa cp-låten!